Hjälp ditt nervsystem

Människan är en fantastisk skapelse, men inte alltid helt lätt att förstå sig på. Ena stunden kan livet kännas tipptopp med mycket energi, lugn, kreativitet och självkänsla, för att i nästa stund upplevas på diametralt motsatt sätt utan någon påtaglig orsak. De här upp- och nedgångarna är en naturlig del i livet. Även om dalarna kan kännas tunga är det kontrasten gentemot dalarna som gör topparna mer värdefulla - vad vore livet utan känslor! En risk med den här berg- och dalbanan är dock att fastna i en djup dipp av negativa känslor, en ond spiral av stress och depression som kan vara svår att bryta. Frågan är därför om det finns knep för att hjälpa kroppen att återfå känslan av positivt flow igen. Det är just vad dagens blogg ska utforska!

För att ta en teoretisk startpunkt är psykologins uppgift att förklara mänskliga tankar, känslor och beteenden. Olika teorier börjar sina förklaringsmodeller i olika ändar av den treenigheten. Är mina tankar orsaken till mitt beteende som sedan väcker vissa känslor, eller är det tvärtom? Ska jag börja med att ändra mina tankar eller mitt beteende? Dagens psykologi visar någorlunda samstämmighet i att det inte är gynnsamt att försöka motarbeta känslan, utan att det handlar om att känna känslan, observera och acceptera. Jag har själv haft en dalgång den senaste tiden med trötthet, irritation och självtvivel utan någon egentlig orsak, och jag vet att det oftast vänder uppåt lika plötsligt som det började dippa. Däremot är min erfarenhet att det är bra med hjälp på traven, antingen via tankar eller beteenden. Den här gången valde jag att ta en kvälls träning och yoga långt ut i naturen. Fantastiskt härligt och ett bra knep för att vända känslan! Bilderna i inlägget är från den kvällsturen på Tinnerö. Fysisk rörelse kombinerat med att andas in härlig naturmiljö kan avbryta en nedåtgående spiral från att gå för långt, i alla fall för min del. 

Inom sjukvården diskuteras också åtgärder kring vad som kan göras, framförallt eftersom den nedåtgående spiralen ofta går för långt, följt av utmattningssyndrom och behov av medicinering. I den diskussionen har Sverige varit ganska unika i världen med klassificeringen "utmattningssyndrom", men från och med 2028 försvinner diagnosen. I Östgöta Correspondenten 19 mars 2025 beskriver psykologen Elin Lindsäter den här förändringen. Förhoppningen är att sjukvården ska frångå att slentrianmässigt sätta diagnosen utmattningssyndrom med medicinering och samtalsstöd, för att istället få en mer träffsäker vård, enligt Lindsäter. Väldigt intressant utveckling, som dessutom kan öppna för mer utbredd behandling med livsstilsförändring, hälsa med natur eller större inriktning på att stärka våra grundläggande behov (kost, sömn och träning). Min kollega Lena tipsade mig här om veckan om att kroppen vid sidan av det lymfatiska systemet (lymfan) också har ett glymfatiskt system (glymfan), som upptäcktes så sent som 2012. Tack, Lena! Det är ett system som transporterar bort slagg från hjärnan när vi sover, vilket gör det oerhört viktigt att satsa på grundläggande behovet sömn. Här finns mer läsning om just glymfan, där även andningsteknik nämns som stärkande. Utvecklingen som sker inom vården känns väldigt spännande!

För ett par veckor sedan fick jag också tips från min mamma om en intervju i SVT-programmet Go'kväll, 2025-03-06. Tack för tipset, mamma! Stark lyssning där Annika Bevington berättar om hur hon hanterade den traumatiska krisen av att förlora sin make vid attacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Hon berättar hur hon återfick ett fungerande liv med “nervsystemsreglering”, vilket hon ger som tips till personer som drabbas av trauman, men också för personer som upplever stress eller depression. Nervsystemsreglering beskrivs som ett sätt att lugna kroppens sympatiska nervsystem och koppla på det parasympatiska nervsystemet. I korthet är det förstnämnda de fysiska reaktioner som sätter alla sinnen på helspänn för “fight or flight”, medan det andra är det system som lugnar kroppen. Bevington lyfter att det sympatiska nervsystemet ofta triggas genom att orostankar “lurar” igång det. Därför menar hon att det är viktigt att befinna sig i kroppen och därigenom ta udden av tankevärldens påhittade hot, långsiktigt med hjälp av mindfulness/meditation och i stunden genom fokus på andningsteknik. 

För att koppla samman utvecklingen inom vården med Bevingtons tankar och min egen strategi handlar det om samma område - hjälpa kroppens nervsystem att hitta lugn. Genomgående har också andningsteknik nämnts som en bärande del i det här, både gällande glymfan och nervsystemsreglering. Det finns många olika andningstekniker, t.ex. att andas i fyrkant eller via yogans eldandning. Olika tekniker fungerar för olika personer och i olika situationer. Personligen rekommenderar jag dels att bara observera (och acceptera) det naturliga andetaget, men också att tänka sig kroppen som en karaff. Tänk att den ska fyllas med luft nedifrån och upp, liksom en karaff får ökad vattennivå nedifrån och upp. Det kan fungera som en tydlig bild för att andningen ska kännas bra. Oavsett andningsteknik kan många uppleva en lätt yrsel när kropp och knopp tillförs större syremängd, eftersom många är vana vid att andas både för snabbt och för grunt för att få maximal syremängd. Att ge kroppen och hjärnan rätt syremängd är också en grundläggande pusselbit för att öka vårt välmående, tänka klart och hitta lugn.

Avslutningsvis vill jag återgå till hur jag började det här inlägget. Det är helt naturligt att livet går upp och ned, men ibland kan den kurvan behöva hjälp på traven för att svänga. Fundera på vad du själv har för strategier och hör av dig ifall du vill ha tips eller stöd på vägen. För min del är det naturen som fungerar allra bäst. Välmående för mig kommer ju helt naturligt med naturen! Kärlek till er alla❤️